DSC00392.JPG

CAHMANORGELN

Den berömda Cahmanorgeln med sin magnifika fasad färdigställdes år 1728, inte ens tio år efter den stora ryssbranden (1719). Släkten de Geer var en av de mest förmögna i Europa, och förutom att bygga upp hela Lövstabruk så som samhället ser ut än idag valde de att värna om kulturen.

De kontrakterade Johan Niclas Cahman, som var en av dåtidens främsta orgelbyggare i Europa till att bygga en orgel, i samma storlek som i de stora katedralerna i Sverige. I exempelvis Linköpings Domkyrka stod en Cahmanorgel i samma storlek som den här i Lövstabruk.

Skälet till att just denna orgel är så erkänd idag beror (förutom sin höga kvalité) på att instrumentet är nästan helt oförändrat. Näst intill alla delar, från  orginalbälgar till minsta pipa (ca 1600 pipor) är tillverkade av Cahman. Det är unikt i hela världen att både insida och utsida är så pass välbevarat.

Cahman byggde orglar i nordtysk stil. Den nordtyska stilen var speciell eftersom själva pedalen i orglarna blev mycket viktig, och ramar in hela instrumentet. I andra stilar och länder användes pedalen till främst bastoner, men i norra Tyskland med Hamburg som central plats utvecklades orglar med pedaltorn som ramade in hela orgeln. De två majestätiska torn ni ser på var sin sida om mittendelen är alltså pedalen - det man spelar med fötterna.


I mitten ser ni två så kallade orgelhus. Ett som hänger på läktarbarriären och ett större bakom. Det större bakom kallas för huvudverk (viktigaste orgeldelen) och den som hänger på läktarbarriären kallas för ryggpositiv (eftersom det sitter bakom ryggen på den som spelar). Man kan alltså säga att Cahmanorgeln består av tre orglar som är sammankopplade med två klaviaturer till händerna och en klaviatur (pedal) till fötterna.

Varför hamnade denna storslagna orgel just här?


Ja, idag kan man verkligen undra det. Musiklivet var så viktigt i Lövstabruk att ett av Sveriges mest välbevarade notbibliotek från 1700-talet byggdes upp här. Gustav III var så pass flitig besökare i Lövstabruk, att han fick en egen drickslåt, som spelades när kungen drack. Inne i Herrgården finns tre häpnadsväckande klaverinstrument. Det är en cembalo byggd av den främste i Europa på sin tid, nämligen Hass, en mindre orgel (sannolikt Cahman) och ett svenskt klavikord. Alla dessa instrument är från 1700-talet. Cahmanorgeln i kyrkan byggdes alltså i ett sammanhang. 


Det var även samma musiker som var anställd i kyrkan och på Herrgården, eftersom familjen de Geer ägde både herrgård och kyrka. En av de mera kända var orgelisten Lorens Bäck som var aktiv runt 1750 och bodde i det lilla  huset mellan kyrkan och Värdshuset. Under första halvan av 1900-talet bytte kyrkan ägare till Svenska kyrkan.

Idag bedrivs en stor verksamhet vid Cahmanorgeln med många konserter och betydelsefull verksamhet.